Titta på bilden. Mitt i all hysterisk glädje – andas den inte desperation? Det är vad jag ser: Gunde som till varje pris försöker återvinna svenskens kärlek till Bingolotto. Inse sedan vilken soppa idrottsrörelsen har satt sig i. Nej, jag har aldrig gillat Bingolotto. När hysterin var som värst skulle jag till och med ha kallat mig fientlig.
Jag led med de ungar som sprang kors och tvärs längs Storgatan och körde upp lotter i ansiktet på alla som försökte utföra sina ärenden, lotter de tvingades sälja för att få vara med i idrottsklubben. Utåt lät allt så vackert. Den ädla idrottsrörelsen badade helt plötsligt i pengar och vem kan klaga då? Tja, kanske den ensamstående trebarnsmamma som hade det knapert, men som varje vecka tvingades köpa de lotter som ungarna inte lyckades få sålda.
Läs hela krönikan på nsd.se