Monica Henriksson var nära att spela bort sina barn. Om hon inte slutade spela skulle hennes två söner vägra att ha något mer att göra med henne. Nu har hon fått en ny chans i livet.
För Monicas del handlade spelberoendet om bingo. Monica började spela när barnen var små. Hon var ensamstående, jobbade deltid och hade alltid ont om pengar.
– Jag ville vinna pengar för att få en guldkant på tillvaron, kanske kunna åka på semester, berättar Monica.
Hon har varit på behandlingshemmet i Kolmården i 15 veckor. På fredag är det dags att åka hem. Tretusenbitarspusslet som hon började lägga för någon vecka sedan kommer inte bli klart, konstaterar hon innan hon slår sig ner i soffan för att berätta.
Att spela var ett sätt för Monica att bryta tristessen och slippa ensamheten. Bingon blev en tillflyktsort. En dyr sådan, skulle det visa sig.
Läs hela artikeln på sn.se