Bingons historia


Lo Giuoco del Lotto D'Italia - ursprunget för bingoBingo  kan spåras bak till 1530, till ett italienskt lotteri kallat "Lo Giuoco del Lotto D'Italia", vilket fortfarande spelas varje lördag i Italien. 1778 kunde man läsa i franska tidningar att den franska eliten tilltalades av ett spel kallat "Le Lotto". I den klassiska versionen av Lotto, vilken utvecklades under denna period, var korten som användes i spelet delat i tre horisontella och nio vertikala rader. Varje horisontell rad hade fem numrerade och fyra blanka rutor i ett oregelbundet mönster. De vertikala raderna innehöll nummer från 1-10 i första raden, 11-20 i andra raden, et cetera, upp till 90. Inga två lottokort var lika. Dessa lottokort tillsammans med små trächips markerade från 1 till 90, kompletterade spelutrustningen. Spelare blev tilldelade varsitt lottokort, sen började utroparen ta av de numrerade trächipsen ur en tygpåse och läsa upp dragna nummer högt. Spelarna täckte över numret om det fanns på deras kort. den förste spelaren som täckte en horisontell rad vann.

Under 1800-talet blev "utbildningslotto" populärt. Ett tyskt lottospel från 1850-talet var avsett för att lära barn multiplikationstabbeller. Där fanns även andra "utbildningslotto" såsom "Alfabets lotto", "Djur lotto" och "Historie lotto". Till och med i dagens konkurrensutsatta spel- och leksaksmarknad har Lotto en egen plats; Milton Bradley (MB) säljer ett Lottospel med figurerna från Sesame Street Muppets. Spelet är avsett för att barn i åldern 3-6 år ska ha lite roligt, medan dom lär sig att räkna och känna igen nummer.

BEANO

Beano - innan bingo blev bingoDet var en afton i december 1929 när en väldigt trött leksaksförsäljare från New York, Edwin S. Lowe, bestämde sig för att köra till Jacksonville, Georgia så han skulle få en tidig start på sina möten nästa dag. Året före hade han startat en leksaksfirma tillsammans med två anställda och $1000 i startkapital. Strax efteråt kraschade marknaden och utsikterna för hans spirande verksamhet såg minst sagt dystra ut.

Några kilometer från Jacksonville kom Lowe runt en krök på vägen och möttes av det skarpa ljuset från en festival på landsbygden. Han låg före sitt planerade schema, så han parkerade sin bil och gick ur. Alla marknadsstånd var stängda utom ett, vilket tvärtom var packat med folk. Lowe fick stå på tå och kika över axlarna på deltagarna. Verksamhetens centrum var ett hästskoformat bord täckt med numrerade kort och bönor. Spelet som spelades var en variant av Lotto som kallades Beano. Dragaren, eller utroparen, drog små numrerade träplattor ur en gammal cigarrlåda och ropade ut numren högt. Deltagarna svarade med att ivrigt leta på sina kort för att se om de hade en siffra som överensstämde med det utropade numret; om så var fallet markerade de detta genom att placera en böna över detta nummer. Detta händelseförlopp fortsatte ända tills någon hade fyllt en rad med bönor på sitt kort - antingen horisontellt, vertikalt eller diagonalt. Denna bragd markerades genom att ropa "Beano!". Vinnaren fick då en liten docka.

Lowe försökte spela Beano den kvällen, men, han påminner sig: "Jag kunde inte få någon plats. Men under tiden jag väntade la jag märke till att de som spelade var praktiskt taget helt hängav sig åt spelet. Utroparen ville stänga, men varje gång han sa 'Detta är kvällens sista spel' var det ingen som flyttade på sig. När han slutligen stängde klockan 3 på natten fick han jaga ut folk." Efter att han stängt berättade mannen som ropat ut numren att han stött på spelet på en marknad i Tyskland året innan. Hans första tanke hade varit att detta skulle kunna vara ett bra spel att ha i tält på marknader. Han hade gjort några små förändringar i spelet och bytt namnet på spelet till Beano. Spelet visade sig vara en riktig folksamlare och penningmaskin, så när han återvände till USA fortsatte han att arbeta med spelet på marknader runtom.

BINGO

När Lowe återvände hem köpte han lite torkade bönor, en nummerstämpel och en bit kartong. Han bjöd in några vänner till sin lägenhet och åtog sig utroparens uppgift. Snart spelade hans vänner Beano med samma spänning och begeistring som han sett på festivalen. Under en spelrunda märkte Lowe att en av spelarna var nära att vinna. Hon blev mer upphetsad för varje böna som lades ut på kortet. Slutligen var där bara ett nummer kvar - och det ropades ut! Kvinnan hoppade upp, men kunde inte finna rätt ord, och istället för att ropa "Beano", stammade hon fram "B-B-B-Bingo!"

"Jag kan inte beskriva den starka känslan av upprymdhet som den kvinnans skrik gav mig", säger Lowe. "Allt jag kunde tänka på var att jag skulle tillverka det här spelet, och det skulle heta Bingo!"

Det första "Lowe Bingo"-spelet kom i två varianter - ett med tolv kort för $1 och ett $2 set med 24 kort. Spelet var en succé och Lowe's företag kom på fötter igen.

Även om namnet Bingo hade gått att skydda som varumärke, skulle det vara svårt att skydda själva spelidén, nu när det nått allmänheten. Kopior började säljas så snart som succén med Lowe's spel blev känt. Lowe var väldigt nådig vad gällde kopiorna. Han bad sina konkurrenter att betala honom $1 om året och att kalla sina spel Bingo också. Ett lågt pris för att undvika rättstvist - och tack vare detta blev Bingo det allmänna namnet.

BINGOKORT OCH GALNA MATEMATIKER

Flera månader efter att Bingo nått marknaden, kom en präst från Wilkes-Barre, Pennsylvania. Prästen hade ett problem i sin församling. En snabbtänkande medlem ur församlingen hade kommit med idén om att använda Bingo som ett sätt att få kyrkan ur sina ekonomiska bekymmer. Prästen hade börjat planera för verksamheten och hade köpt ett flertal $2 set av Lowe's Bingospel. Problem hade dock uppstått när man funnit ut att i varje spelomgång blev det ett halvt dussin eller fler med vinnare. Lowe kunde genast se de enorma möjligheterna att samla in pengar med hjälp av Bingo. Men samtidigt så insåg han att för att göra spelet fungerande med många spelare, så behövdes avsevärt många fler kombinationer med siffror tas fram för bingokorten.

För att kunna utföra detta sökte Lowe upp en äldre professor i matematik på Columbia University, en Carl Leffler. Lowe's önskan var att professorn skulle ta fram 6000 nya bingokort, där alla hade olika nummerföljd. Professorn godtog uppgiften och ersättningen skulle vara baserad på per kort basis. Allt eftersom professorn arbetade på, blev varje kort allt svårare att göra. Lowe var otålig, och mot slutet hade priset för varje nytt kort stigit till $100. Slutligen var uppdraget slutfört och företaget E.S. Lowe Company hade sina 6000 - till priset av en professors mentala hälsa! Kyrkan i Wilkes-Barre kunde räddas och efter den, en annan i Utica, New York.

Ryktet spreds fort - "Jag brukade få tusentals brev, där folk bad om hjälp med att sätta upp bingospel," säger Lowe, så många att han publicerade Bingons första instruktions manual. Denna satsning följdes av ett månatligt nyhetsbrev kallat "The Blotter", som distribuerades till 37,000 prenumeranter. 1934 spelades det ungefär 10,000 bingospel i veckan, och Lowe's firma hade ett tusental anställda som desperat försökte svara upp mot efterfrågan - man hade 64 tryckpressar som gick 24 timmar om dygnet. "..vi använde mer trycksvärta än New York Times!" Enligt Lowe, spelades världens historiens största bingospel i New Yorks "Teaneck Armory" - 60,000 spelare, och ytterligare 10,000 som inte blev insläppta. Tio bilar spelades ut.

DEN SVENSKA BINGOHISTORIEN

I Sverige arrangerades det första organiserade bingospelet den 9 september 1961 av Gunnarstorps IF i nordvästra Skåne. Det var ett experiment för att försöka få in ytterligare pengar till klubbkassan och resultatet blev minst sagt en succé. Bingospelet spred sig som en löpeld runt om i Sverige och i slutet av 1960-talet spelades det bingo på cirka 500 platser runt om i landet.

1974 infördes en ny lagstiftning. Tillståndsgivningen övergick från polisen till Länsstyrelsen, och dess kontrollanter utbildades av dåvarande Lotterinämnden som ställde höga krav på redovisning och avkastning. I den vevan försvann alla oseriösa aktörer från marknaden.

Under slutet av 1980-talet minskades beskattningen av bingospelet, för att helt avskaffas 1995. Under början av 1990-talet fick bingospelet ett uppsving, mycket tack vare att kontantvinster blev tillåtna. Under senare delen av 1990-talet har det traditionella bingospelet fått konkurrens från bingoliknande spel, men hävdar sig fortfarande väl.

BINGOSPELET IDAG

Idag finns det cirka 100 bingohallar i Sverige. Från Kiruna i norr till Malmö i söder. Samtliga hallar har ideella föreningar som förmånstagare och drivs oftast av serviceföretag som består av flera föreningar eller enskilda näringsidkare. De flesta föreningar bedriver idrottsverksamhet och ett av kriterierna för att medverka är att föreningarna har en omfattande ungdomsverksamhet, och medlemmar mellan 7 och 20 år är ett viktigt kriterium.

Länsstyrelsen utfärdar lotteritillstånd, sköter kontrollen och beslutar vilka föreningar som får vara förmånstagare och godkänner avtal. Bingohallarna delar ut hundratals miljoner varje år direkt till det lokala föreningslivet. Sedan bingoverksamheten startade i Sverige på 1960-talet har den genererat över 10 miljarder kronor i nettobehållning. Dessa pengar har varit - och är - avgörande för många föreningars överlevnad. I takt med minskade bidrag och besparingar i stat, landsting och kommuner kommer bidragen från bingoverksamheten att spela en allt viktigare roll.

Högsta kontantvinsten uppgår till ett basbelopp med undantag för vissa speciella arrangemang, som till exempel riksbingo då man spelar samtidigt i flera hallar, varvid man kan dela ut högre belopp.

Utöver det traditionella bingospelet förekommer det även spel på så kallade värdeautomater i de flesta bingohallar. Detta sker i sambarbete med SvenskaSpel, vilket borgar för att kontrollen på automatspelet är lika bra som på bingospelet. Den traditionella bingon står dock för huvuddelen av den totala omsättningen.

BINGON I SVERIGE

Från Kiruna i norr till Malmö i söder spelar över en halv miljon människor regelbundet bingo.
I England och USA är spelet ännu större. Där finns bingohallar som rymmer flera tusen personer.
I svenska bingohallar är den högsta kontantvinsten ett basbelopp, just nu drygt 37 000 kronor. Vid specialarrangemang, där man spelar samtidigt i flera hallar, kan vinsten gå upp till 100 000 kronor.

BINGO GER STORA PENGAR TILL UNGDOMSIDROTTEN

Det är inte bara kul och trevligt att spela Bingo. Man stöder även föreningslivet genom sitt bingospelande.
Efter det att bingovinsterna är utdelade, går flera hundra miljoner kronor till det lokala föreningslivet varje år. De allra flesta är idrottsföreningar med ungdomsverksamhet. Men det finns också andra ideella föreningar, som får ta del av bingopengarna.
Under den senaste tioårsperioden har bingospelet genererat över 10 miljarder kronor till föreningslivet. Många föreningar skulle inte överleva utan intäkterna från bingon.

BINGO - ETT STRÄNGT KONTROLLERAT SPEL

Länsstyrelsen och Lotteriinspektionen håller noggrann kontroll på att allting kring bingospelet sköts seriöst och på rätt sätt. Det gäller både bingoutrustning och bingoarrangörer.

Bingospelet är helt datoriserat. Bingonumren dras av en slumpgenerator och alla uppgifter lagras i en dator, som sedan kontrolleras av länsstyrelsen. Bingobrickorna trycks av några få godkända tryckerier och alla brickor registreras med uppgift om vilka brickor som respektive hall har fått.

SVEBICO

Svebico, Sveriges Bingoarrangörers Centralorganisation, grundades 1980 och representerar över 80% av sveriges Bingohallar. Svebico är bland annat remissinstans i olika utredningar och samarbetar med myndigheter och andra organisationer, till exempel Riksidrottsförbundet.

Svebico engagerar sig också i frågor om spelmissbruk.

Svebico verkar också för att bingospelet ska få gynnsamma förutsättningar och för att folkrörelsernas del av den totala spelverksamheten ska öka. Svebico ordnar även utbildningar på alla nivåer för bingoarrangörerna. Detta för att bingoverksamheten ska fortsätta att skötas på ett seriöst och kompetent sätt.

För bingon är viktig. Bingo är många föreningars största inkomstkälla och framför allt är ungdomsverksamheten beroende av inkomsterna från bingo.

Spelar du bingo bidrar du i hög grad till att våra ungdomar får en meningsfull fritid, samtidigt som du kan få ett rejält tillskott i kassan - bingo för alla. Ingen dålig kombination!